fredag 14 maj 2021

Väljare blandar ihop ledaren med partiet

Hur påverkas väljare av vilka partiledare som företräder de olika partierna? Frågan är högaktuell inför nästa val då två svenska partier nyligen har bytt partiledare/språkrör: Miljöpartiet frontas numera av Märta Stenevi, och Vänsterpartiet av Nooshi Dadgostar. Allmänheten har fått ökat förtroende för dem efter partiledardebatten 2 maj (Expressen/Sifo), men de ligger fortfarande långt efter de stora mer etablerade partiernas ledares siffror. 

Vid senaste riksdagsvalet (2018) genomförde jag i samarbete med opinionslaboratoriet LORe vid Göteborgs universitet och psykologiforskare vid Lunds universitet ett experiment som testar hur väljare associerar till partier och ledare med egna ord, och hur dessa associationer påverkar valet av parti. Vi experimenterade också med hur ordningen på beskrivningarna påverkar: om det är ledaren eller partiet som beskrivs först. Studien, som nyligen har publicerats i tidskriften Frontiers in Psychology, visar  att ledarbeskrivningar och partibeskrivningar som ges först är tydliga och speglar varandra: ledare beskrivs som en blandning av de sakfrågor och karaktäristika som ledaren representerar (t e x skola, trovärdig,  tydlig), medan partibeskrivningar centrerar kring sakfrågor (skola, frihet, EU). Båda dessa associationer - av ledare och till parti - förutsäger val av parti i lika hög grad, om det är dessa som ges  först. I andra ledet - när ledaren beskrivs efter partiet eller vice versa - är beskrivningarna mer blandade och rör egenskaper (ledare) och ideologi (partier) som är mer negativt laddade. Det är alltså de positiva, mer tydliga beskrivningarna som kommer först - oavsett om de gäller ledare eller parti - som har störst betydelse för valet av parti. I dem ingår egenskaper som kännetecknar ledaren.

I nuvarande debatt hörs ofta att väljare röstar emot något, t ex har vid de senaste valen röstning mot partier på ytterkanterna varit ett vanligt förekommande argument. Vår forskning, liksom en ny studie från den amerikanska kontexten, visar att solida bilder av ledare och sakfrågor fortfarande är det som styr väljare mest i valet.

 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar