När valtaktiska överväganden sjunkit in lite blir det lättare att resonera och dra slutsatser med utgångspunkt i tidigare forskning. Även om datan för årets val just börjat strömma in och inte analyserats klart än. För Statistikfrämjandets "Qvintensen" skriver jag här om hur opinionsmätningar ser ut att ha påverkat riksdagsvalet 2018 för två av partierna med minst marginal till spärren: KD och MP:
https://statfr.blogspot.com/2018/10/hur-paverkar-opinionsmatningar.html
Annika Fredén: Valforskare och docent i statsvetenskap, med bas på Lunds universitet. Här kommenterar jag händelser med koppling till allmänna val.
fredag 19 oktober 2018
söndag 26 augusti 2018
Inne i slutfasen: Val 2018
Valspurt! Nu är det bara två veckor kvar och många har bestämt sig, i alla fall nästan. Från partiernas håll hördes det i Ekots valspecial i lördags en liknelse att denna tid handlar om de sista kilometerna på ett maratonlopp, där det gäller att bara hålla i och inte begå några stora misstag.
Icke desto mindre finns en del att spela om fortfarande. En nypublicerad artikel i Electoral Studies som jag skrivit tillsammans med Jacob Sohlberg visar att det vid valet 2014 var många som hade ett stort parti som förstahandsval och ett litet som andrahandsval, och att andrahandsalternativet ofta var en kugge i en koalitionsregering som väljaren ville se. I detta val (2014) var det oftare det större partiet (förstahandsvalet) som drog det längsta strået.
Mycket tyder på att vi kommer att se liknande rörelse i detta val. För det första är de tänkbara koalitionsbildningarna mer osäkra än vid något av de senaste valen. Detta gör det säkrare att falla tillbaka på något som man valt tidigare. För det andra är det idag en hårdare kamp än tidigare om styrkeförhållandena mellan de tre största partierna. M, S och SD. Detta kan göra det viktigt att stå fast vid en röst på ett större parti. För det tredje ligger valet ovanligt tidigt i år vilket kan göra det svårt att samla all information som behövs för att byta spår sedan tidigare.
Något som talar för att småpartier kring spärren, främst Kristdemokraterna, ändå får en skjuts är följande: KD ser ut att ha lyckats med bedriften att fånga in tidigare Moderatsympatisörer, sannolikt dem som står en bra bit till höger. Nuvarande opinionsmätningar tyder på att partiet har en god chans att hålla sig kvar i riksdagen.
Icke desto mindre finns en del att spela om fortfarande. En nypublicerad artikel i Electoral Studies som jag skrivit tillsammans med Jacob Sohlberg visar att det vid valet 2014 var många som hade ett stort parti som förstahandsval och ett litet som andrahandsval, och att andrahandsalternativet ofta var en kugge i en koalitionsregering som väljaren ville se. I detta val (2014) var det oftare det större partiet (förstahandsvalet) som drog det längsta strået.
Mycket tyder på att vi kommer att se liknande rörelse i detta val. För det första är de tänkbara koalitionsbildningarna mer osäkra än vid något av de senaste valen. Detta gör det säkrare att falla tillbaka på något som man valt tidigare. För det andra är det idag en hårdare kamp än tidigare om styrkeförhållandena mellan de tre största partierna. M, S och SD. Detta kan göra det viktigt att stå fast vid en röst på ett större parti. För det tredje ligger valet ovanligt tidigt i år vilket kan göra det svårt att samla all information som behövs för att byta spår sedan tidigare.
Något som talar för att småpartier kring spärren, främst Kristdemokraterna, ändå får en skjuts är följande: KD ser ut att ha lyckats med bedriften att fånga in tidigare Moderatsympatisörer, sannolikt dem som står en bra bit till höger. Nuvarande opinionsmätningar tyder på att partiet har en god chans att hålla sig kvar i riksdagen.
söndag 3 juni 2018
En hemvändares betraktelser inför riksdagsvalet
Nyss hemkommen från en månad i Wien ser jag svenska och Sverige med delvis nya ögon. Kan bero på sommaridyllen. Kan bero på att jag tillbringat flera veckor i ett labb. Ett är säkert: många väljare har inte bestämt sig ännu, och hur ska de (vi) kunna göra det på ett bra sätt?
Svenskarna är överlag ganska öppna för nya intryck och idéer, något som politikerna och partierna inte riktigt tagit fasta på: Stefan Löfvens första maj-tal i Stockholm präglades av trygghetstänk och på vänsterkanten hördes inte så mycket nytt. Veckans tema om miljöpolitik i Agenda (3/6-2018) låter som en lovande upptakt för de väljare som prioriterar ekonomiska likaväl som miljöfrågor.
En studie om väljare i valet och kvalet mellan två alternativ som jag genomfört med detaljerad data på individ-nivå från SOM-institutet (Samhälle, Opinion och Massmedier vid Göteborgs universitet) visar att bland de som överväger Socialdemokraterna och Miljöpartiet som möjliga val, är det fler som kryssat för att MP har en bra ekonomisk politik gentemot S. Denna fråga besvarades hösten 2016. I dagsläget är många fd Miljöpartiväljare osäkra, visar bland annat en ny undersökning från Ipsos publicerad i DN. Min studie på väljarnivå tyder på att det finns utrymme för en viss komplexitet i budskap, vilket inte präglar dagens debatt.
En annan faktor som med stor sannolikhet kommer få betydelse i årets val är vad personer i ens närmaste krets säger sig sympatisera med och rösta på. Experiment i laboratorium som jag nyligen genomfört visar att när information ges om andras preferenser, ökar benägenheten att rösta på ett "underdog"-parti även om chansen är liten att partiet faktiskt väljs in. I årets riksdagsval kan detta få konsekvenser för benägenheten att rösta på KD och Fi. Håll fortsatt utkik här om mer utförliga resultat från denna studie.
Svenskarna är överlag ganska öppna för nya intryck och idéer, något som politikerna och partierna inte riktigt tagit fasta på: Stefan Löfvens första maj-tal i Stockholm präglades av trygghetstänk och på vänsterkanten hördes inte så mycket nytt. Veckans tema om miljöpolitik i Agenda (3/6-2018) låter som en lovande upptakt för de väljare som prioriterar ekonomiska likaväl som miljöfrågor.
En studie om väljare i valet och kvalet mellan två alternativ som jag genomfört med detaljerad data på individ-nivå från SOM-institutet (Samhälle, Opinion och Massmedier vid Göteborgs universitet) visar att bland de som överväger Socialdemokraterna och Miljöpartiet som möjliga val, är det fler som kryssat för att MP har en bra ekonomisk politik gentemot S. Denna fråga besvarades hösten 2016. I dagsläget är många fd Miljöpartiväljare osäkra, visar bland annat en ny undersökning från Ipsos publicerad i DN. Min studie på väljarnivå tyder på att det finns utrymme för en viss komplexitet i budskap, vilket inte präglar dagens debatt.
En annan faktor som med stor sannolikhet kommer få betydelse i årets val är vad personer i ens närmaste krets säger sig sympatisera med och rösta på. Experiment i laboratorium som jag nyligen genomfört visar att när information ges om andras preferenser, ökar benägenheten att rösta på ett "underdog"-parti även om chansen är liten att partiet faktiskt väljs in. I årets riksdagsval kan detta få konsekvenser för benägenheten att rösta på KD och Fi. Håll fortsatt utkik här om mer utförliga resultat från denna studie.
fredag 26 januari 2018
Tema: Valår
Den här terminen befinner jag mig i huvudstaden för att jobba i ett forskningsprojekt om koalitioner och beslutsfattande vid Södertörns högskola, och spana läget inför valet i höst. Inom några dagar släpps en helt färsk rapport om väljarbeteende av mig och Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som är obligatorisk läsning för den som vill förstå vad som händer i en väljares huvud och hur det påverkar valresultat. I rapporten sammanfattar vi och diskuterar väljares beslutsprocesser utifrån ett perspektiv om partiuppsättningar, som innebär att väljaren ofta har minst ett parti utöver röstintentionen som kan bli aktuellt när det är dags för val. Något att hålla i minnet med tanke på pendlingar i opinionsmätningar.
En knorr i rapporten är att många väljare skulle tjäna på att det fanns färre, mer tydliga alternativ, eftersom beslutsfattandet då skulle kunna bli enklare och möjligen få bättre konsekvenser. Enligt psykologi- och kognitionsforskaren Amos Tversky är så kallad "eliminering" av alternativ inte nödvändigtvis en rationell process, och kvaliteten på beslutet skulle kunna bli bättre om det fanns färre att välja på. Hög grad av proportionalitet, som vi har i Sverige, är alltså inte enbart av godo då alternativen tenderar att bli fler.
Rapporten finns att läsa här
En knorr i rapporten är att många väljare skulle tjäna på att det fanns färre, mer tydliga alternativ, eftersom beslutsfattandet då skulle kunna bli enklare och möjligen få bättre konsekvenser. Enligt psykologi- och kognitionsforskaren Amos Tversky är så kallad "eliminering" av alternativ inte nödvändigtvis en rationell process, och kvaliteten på beslutet skulle kunna bli bättre om det fanns färre att välja på. Hög grad av proportionalitet, som vi har i Sverige, är alltså inte enbart av godo då alternativen tenderar att bli fler.
Rapporten finns att läsa här
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)