Partiernas signaler om andra partier, och opinionsmätningar, spelar stor roll för hur väljare lägger sin röst. Dels för att många väljare har ett visst utfall som mål: att ett parti ska ta sig in i parlamentet, eller få inflytande i regering. Dels för att dessa signaler säger något om hur andra kan tänkas agera: till exempel hur stor chans det är att ett visst parti blir det största partiet. För väljare som har ett visst utfall i sikte kan det leda till en "strategisk" röst på ett annat parti än det som ligger en närmast ideologiskt.
Ett av de viktigaste resultaten i min forskning är att strategisk röstning inte enbart gäller röstning på stora partier som har större chans att få inflytande, utan även på små partier som antingen ligger nära spärren för representation, eller anses ha för litet inflytande i förhållande till andra partier i parlament och koalition. I omfattande survey-experiment visar jag att partier som ingår i koalitioner tenderar att få strategiska röster om de i opinionsmätningarna ligger strax under eller på spärren, medan partier som har lösare anknytning till regeringssamarbeten behöver övertyga väljare i högre utsträckning om att de har god chans att klara spärren.
En högaktuell fråga är om Kristdemokraterna skulle gynnas av strategisk röstning om det vore val idag eller imorgon. Det som gör det svårare att svara på den frågan nu än vid valen 2010 och 2014 är att Alliansen är i opposition och att Kristdemokraterna inte är lika bundet till den gemensamma plattformen som tidigare. Moderaternas beslut att upplösa Decemberöverenskommelsen efter KD:s beslut att dra sig ut ur den visar att partiet fortfarande är en (viktig) röst i det borgerliga samarbetet och att det finns en lojalitet partierna emellan. Sådant kan smitta av sig på väljarna: i valet 2010, till exempel, uttalade Fredrik Reinfeldt att det var viktigt att rösta för en stabil Alliansregering. I det valet var det många Moderatsympatisörer som gick till KD, och Alliansen omvaldes. Experiment som jag genomförde i valrörelsen 2014 tyder på att liknande tendenser att rösta på strategiskt på KD fanns även då.
Sedan valet 2014 har dock stödet för Sverigedemokraterna vuxit och till skillnad från 2010 är mycket svårt för något av de traditionella blocken att få majoritet. Det talas om mer samarbete över blockgränserna. När partiledarna signalerar detta är det en något lägre andel "moderata" högerväljare som röstar strategiskt på KD, visar ett av mina experiment. Hur Alliansens partier samarbetar sinsemellan och med andra har alltså betydelse för hur många och vems (taktiska) röster partier inom blocket får.
