Olika typer av strategisk röstning

Ett år efter valet och nya röster står på spel. Att välja parti är inte detsamma som att alltid rösta på ett visst sätt. En hel del väljare röstar strategiskt, med tänkbara utfall i form av regeringar och politik i åtanke. Andelen väljare som inte väljer det parti som de gillar bäst har ökat de senaste decennierna, från en mycket liten andel på 1960-talet till 20 procent i valet 2014. Det finns flera olika sätt att rösta strategiskt på: ibland på mindre, ibland större, partier. 

I början av 2016 kommer jag att lägga fram en avhandling om strategisk röstning i proportionella valsystem, där ett av bidragen är att utkristallisera olika typer av strategisk röstning. Den första är den typ av strategisk röstning som är mest undersökt och förekommande i alla typer av valsystem: väljare överger ett chanslöst parti för ett parti som har större chans att representeras, (man vill inte kasta bort sin röst, waste one's vote). I pluralitetssystem som till exempel det brittiska är röstning på stora partier även en signal om vilket parti man vill ska leda regeringsbildningen, eftersom regeringen oftast består av ett parti.

I proportionella system som det svenska inte är detta inte lika självklart eftersom resultatet av val ofta blir en koalitionsregering. Koalitionsbildningar innebär ytterligare skäl att rösta på ett annat parti än sitt bästa. Den andra typen av strategisk röstning innebär att man tar hänsyn till den regeringsbildning som kommer att ske efter valet: vem som har chans att ingå i regering och inneha viktiga ministerposter. Det kan leda till att man väljer ett större parti än sitt favoritparti, trots att det parti man gillar bäst har stor chans att ta plats i parlamentet, kallat "sekvensröstning" ("strategic sequencing").

Det finns också skäl att rösta strategiskt på mindre partier än det man tycker bäst om. Den tredje typen av strategisk röstning gäller röstning på ett parti som riskerar att hamna under spärren för representation. Ett skäl att lägga en sådan röst kan vara att man vill att en majoritetskoalition av partier ska styra, och då är det viktigt att alla dess delar, d v s också de mindre partierna klarar spärren ("tröskelröstning", eller "insurance voting").

Den fjärde typen av strategisk röstning rör i ännu högre grad kombinationen av partier i en koalitionsregering. Det utgår ifrån att det ibland finns anledning att rösta på ett parti som har en mer uttalad (extrem) position i ett eller flera områden än ens preferens, om man vill att koalitionspolitiken ska föras i den riktningen. Likaledes kan det vara anledning att stärka positionen för ett litet parti som man anser har för lite inflytande i förhållande till de andra i koalitionen. Detta är en form av "kompensatorisk röstning" ("compensational voting") som också kan innebära en röst på ett annat parti än det man gillar bäst.