Att rösta på det som står på agendan

Nästa vecka släpps SCB:s stora partisympatiundersökning. Just nu gräver jag och medarbetare vid Lunds universitet djupare i vad väljares sympatier för partier bygger på, med hjälp av experimentell data från medborgarpanelen vid Göteborgs universitet som samlades in precis innan valet 2018. Där undersöker vi vilka ord som väljare använder när de fritt får beskriva några möjliga partival och deras ledare. Det visar sig att väljare i hög grad beskriver de partier de röstar på och ledare de sympatiserar med med ord som kopplas till sakfrågor, främst skola, sjukvård, och immigration. Det tyder på att sakfrågor är en mycket viktig del i röstningsbeslutet när väljare själva får säga sitt.

Dessa resultat stämmer väl överens med en rapport från Valforskningsprogrammet där väljares skäl till val av parti har undersökts systematiskt över lång tid.  Denna serie visar att just "agendaröstning"- att rösta på ett parti som har en bra position i frågor som är viktiga och som står högt på dagordningen - blivit vanligare över tid.  Det ser alltså ut som den mediala dagordningen blir allt viktigare del i röstningsbeslutet. I detta sammanhang är det också viktigt att påpeka att dagordningen kan upplevas olika från person till person, beroende på vilket medialt flöde man befinner sig i. Rapporten från Valforskningsprogrammet visar att agendaröstningen framförallt gäller röstning på Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, partier som är relativt framgångsrika i dagsläget. Återstår att se om den trenden håller i sig i SCB:s undersökning.

Mer om projektet om att undersöka väljares sympatier med kvantitativ textanalys
https://www.swecris.se/betasearch/details/project/201702941VR

Rapport från Valforskningprogrammet, Göteborgs universitet om skäl till röstning över tid
https://valforskning.pol.gu.se/digitalAssets/1733/1733639_2019-3-evertsson-s--rebro-sk--l-1988-2018-final.pdf