Om spärrdramatiken

Som upptakt för valet har flera partier haft möten och nu kommer frågan flygande: kommer KD klara sig kvar ännu en gång? Och hur ska det gå för Miljöpartiet? Nuvarande läge ställer minst sagt både forskare och väljares koordinationsförmåga på prov. Vem vill rösta på MP eller Fi om inget av dessa partier säkert tar sig in? Då kan en röst på Vänsterpartiet vara bättre. Och kommer Moderatväljare som "alltid" gått över till KD göra så även denna gång? Hur mycket måste M stiga för att inte KD ska sjunka? Spännande frågor som kräver både teoretiska och empiriska svar. Jag har tidigare (i mellanvalsperioden 2013 och i valrörelsen 2014) genomfört experiment med manipulerade opinionsmätningar för KD och Fi: i dessa har respektive parti satts ligga långt under, strax under och över spärren, medan stödet för övriga partiet hållts konstant. Studierna (publicerade här) visar att ett regeringsparti som KD var vid denna period får fler taktiska röster om mätningarna visar att de ligger strax under spärren, medan ett underdog-parti som Fi gynnas av siffror runt eller över spärren för att få så många potentiella väljares röster som möjligt.


Skillnaden nu jämfört med då är att KD inte längre sitter i regering och att partiet legat relativt långt under spärren i opinionsmätningarna en längre tid. Därför har partiet mer och mer fått bilden av underdog. Vidare har Moderaterna ett klart lägre röststöd än vad de hade 2010-2014 (även om det är på uppåtgående). Därför är långt ifrån självklart att de strategiska mekanismer som gällde 2010 och 2014 kommer fungera med samma kraft nu. Om Alliansen samlar sig, Moderaterna ökar och KD ligger hyfsat nära spärren när vi går in i slutskedet av valrörelsen kan det gå vägen - annars talar mer för att fler kommer välja ett annat borgerligt parti i kommande val. Nästa frågetecken rör Miljöpartiet. Studier av data från institutet för Samhälle, Opinion, och Massmedier (SOM) som jag har gjort visar att partiet har en hög andel potentiella väljare, d v s väljare som säger att MP är ett parti som de överväger (se här). Dock ligger partiet i de senaste mätningarna farligt nära eller under spärren vilket gör att även detta partis styrka kan ifrågasättas. MP har idag status som regeringsparti och kan därför gynnas av ett läge nära spärren (jmfr KD 2014). En viktig skillnad är att partiet inte är lika tydligt placerat på en ideologisk karta som V och KD, och att ideologisk-taktisk röstning då inte blir lika given. MP måste hoppas att kärnväljarna håller fast vid sitt val och att det politiska samtalet framöver går vägen när det gäller miljö, jämställdhet, och framtidsutveckling. Samt eventuellt en och annan stödröst både från vänster och höger som hjälp för att hasa sig över spärren när det väl gäller.


Mer om detta se följande artiklar
https://www.dn.se/arkiv/nyheter/stodrosterna-kan-bli-farre-2018/

https://www.svd.se/kd-ligger-illa-till--men-har-finns-raddningen
https://www.expressen.se/debatt/darfor-klarar-mp-inte-sparren-i-valet-2018/
https://www.dn.se/debatt/stark-medvind-i-opinionen-gynnar-fi-mer-an-andra-partier/
https://www.dn.se/debatt/daliga-opinionssiffror-kan-radda-kd-kvar-i-riksdagen/