Nyss hemkommen från en månad i Wien ser jag svenska och Sverige med delvis nya ögon. Kan bero på sommaridyllen. Kan bero på att jag tillbringat flera veckor i ett labb. Ett är säkert: många väljare har inte bestämt sig ännu, och hur ska de (vi) kunna göra det på ett bra sätt?
Svenskarna är överlag ganska öppna för nya intryck och idéer, något som politikerna och partierna inte riktigt tagit fasta på: Stefan Löfvens första maj-tal i Stockholm präglades av trygghetstänk och på vänsterkanten hördes inte så mycket nytt. Veckans tema om miljöpolitik i Agenda (3/6-2018) låter som en lovande upptakt för de väljare som prioriterar ekonomiska likaväl som miljöfrågor.
En studie om väljare i valet och kvalet mellan två alternativ som jag genomfört med detaljerad data på individ-nivå från SOM-institutet (Samhälle, Opinion och Massmedier vid Göteborgs universitet) visar att bland de som överväger Socialdemokraterna och Miljöpartiet som möjliga val, är det fler som kryssat för att MP har en bra ekonomisk politik gentemot S. Denna fråga besvarades hösten 2016. I dagsläget är många fd Miljöpartiväljare osäkra, visar bland annat en ny undersökning från Ipsos publicerad i DN. Min studie på väljarnivå tyder på att det finns utrymme för en viss komplexitet i budskap, vilket inte präglar dagens debatt.
En annan faktor som med stor sannolikhet kommer få betydelse i årets val är vad personer i ens närmaste krets säger sig sympatisera med och rösta på. Experiment i laboratorium som jag nyligen genomfört visar att när information ges om andras preferenser, ökar benägenheten att rösta på ett "underdog"-parti även om chansen är liten att partiet faktiskt väljs in. I årets riksdagsval kan detta få konsekvenser för benägenheten att rösta på KD och Fi. Håll fortsatt utkik här om mer utförliga resultat från denna studie.
Annika Fredén: Valforskare och docent i statsvetenskap, med bas på Lunds universitet. Här kommenterar jag händelser med koppling till allmänna val.
