Opinionen vänder (?)

Efter SCB.s partisympatiundersökning i torsdags har valet 2018 kommit upp på tapeten igen. KD:s chanser, S:s möjlighet till återhämtning, och MP:s öde är tre heta frågor.

Ett intressant resultat i SCB:s undersökning är andelen som svarat vet ej. Totalt är andelen osäkra 20 procent och det skiljer sig mellan partiers sympatisörer. Främst är det de som i maj-undersökningen sympatiserade med KD som gått till gruppen "vet ej". Detta tyder på att läget runt 3 procent inte gynnat bilden av KD som ett stabilt och regeringsfähigt parti. Det är dock viktigt att påpeka att forskningen talar för KD - om man håller fast vid Allianssamarbetet med Moderaterna finns taktiska röster från Moderatväljare att hämta, visar omfattande survey-experiment som jag har gjort (nyligen publicerade i vetenskaplig tidskrift). Dessa resultat bygger på att partiet ingår i en koalition som är relativt stabil. Som det ser ut nu är det mer rörligt än tidigare. Läget börjar mer likna vänstersidan inför valet 2014, där signalerna om samarbete inte var lika tydliga som på höger om center-sidan. Om KD tappat väljare till gruppen osäkra, har faktiskt Socialdemokraterna vunnit väljare från samma grupp sedan mätningen i maj, visar SCB:s data. Det talar för att partiet har etablerat sig och fått mer förtroende som partiet vid makten.  Miljöpartiet befinner sig strax över 4 procent. De har inte tappat mer sedan krisen i våras och på försommaren, men de har heller inte vunnit tillbaka förtroende.

Regeringens prestationer det kommande året blir avgörande både för S och MP:s öde och dom från väljarna: har de fått vad de velat, och finns idéer om något nytt och lovande? Motståndarna "Alliansen"  ser förvånansvärt svaga ut för närvarande, undantaget är Centerpartiets lilla lyft i opinionen.

Det är en bit kvar till nästa val, och opinionen kan mycket väl vända i en annan riktning. Nästa år är det väljarna i Nederländerna, Frankrike och Tyskland som sätter tonen.

Läs mer:
Fredén, A. 2016. Opinion Polls, Coalition Signals and Stratgeic Voting. Evidence from a Survey Experiment. Scandinavian Political Studies, published online.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Demokrati/Partisympatier/Partisympatiundersokningen-PSU/12436/12443/Behallare-for-Press/411493/

Spaning om taktisk röstning på miljöpartiet

Nya opinionsmätningar visar att Miljöpartiet ligger farligt nära spärren. Kommer partiet att gynnas av taktiska röster i nästa val? Att rösta taktiskt är att stå närmast ett parti men rösta på ett annat med tanke på andras (förväntade) beteende, och avsikt att påverka utfallet. Tidigare forskning visar att små partier på kanterna som har koppling till regering ibland gynnas av taktisk röstning om de ligger nära spärren till parlamentet (i det svenska fallet främst KD och Vänsterpartiet). Sådana röster har ibland avgjort val. MP, däremot, är ett parti med ny erfarenhet från regeringssamarbete närmare mitten. Socialdemokraternas och Miljöpartiets väljare står inte lika  nära varandra och regeringssamarbetet har fått mycket kritik. Detta talar emot att Socialdemokratiska sympatisörer skulle rösta på Miljöpartiet om partiet fortsätter ligga kritiskt nära spärren fram till valet 2018. Dock har partierna haft relativt kort tid på sig att visa vad de går för, och resultatet av politiken har inte synts ännu. Om partierna kan visa konkreta åtgärder som appellerar till bådas väljare skulle det tala för en upphämtning, och möjliga taktiska röster partierna sinsemellan.


Mest sannolikt är att Miljöpartiet, om nuvarande opinionsläge står sig till nästa valrörelse, främst får röster från personer som anser att det är viktigt att partiet finns representerat i riksdagen. Detta kan gälla väljare i mitten-höger, som har miljö som en av sina viktigaste sakfrågor, och väljare vänsterut, som likaledes anser att miljö bör stå högt upp på agendan i ett svenskt politiskt styre. Sådana faktorer gjorde att MP tog sig in i riksdagen 1988. Det året stod miljöfrågan högt på dagordningen bland annat på grund av omfattande säldöd. Om en liknande katastrof eller händelse skulle inträffa igen skulle fler sannolikt överväga MP som ett tänkbart alternativ, och detta övervägande skulle inte vara så kopplat till block som röstning på Alliansen eller Röd-Gröna har varit vid de senaste två valen. Miljöpartiets tillbakagång skulle alltså kunna leda till att det politiska landskapet blir mindre orienterat kring de väletablerade blocken.


En annan faktor som skulle kunna spela roll för MP:s chanser är hur tidigare och nuvarande sympatisörer av Feministsikt initiativ ställer sig till partiet. Den här mandatperioden har frågor som Fi:s väljare anser viktiga, såsom generös integrationspolitik och jämställdhet, inte representerats av MP på ett tydligt sätt. Därför är det sannolikt att Fi-sympatisörer antingen håller kvar vid sitt parti eller rör sig vänsterut, vilket nuvarande opinionssiffror visar (V går något framåt). Det är främst om mitten MP måste vinna kampen för att finnas kvar efter nästa val. De måste vinna tillbaka sina tidigare väljare, väljare som röstade på dem i EU-parlamentsvalet, och halvborgerliga väljare som anser att miljöfrågan är viktig. Där kan MP vinna både "ärliga" röster (eftersom det idag inte finns så många alternativ för den som placerar sig i mitten av den politiska vänster-högerskalan) och taktiska röster från dem som egentligen står närmare ett annat parti men vill ha med MP. En miljöfråga i topp på dagordningen, och ett miljöparti som inger förtroende i frågan, skulle förmodligen göra att partiet klarar sig kvar utan taktiska röster.

Läs mer om taktisk röstning på små partier här:

("Strategic Voting under Coalition Governments") Doktorsavhandling, Lunds universitet

Sammanställning av nationella opinionsmätningar (Sverige) hittar du till exempel på Henrik Ekengren Oscarssons blog här